Åhls kyrka 13/9 kl 19

När förra årtusendets Kompositör med stort K Johann Sebastian Bach (1685–1750) kritiserades för att inte ha använt den populära kompositionsformen tema med variationer, gav han svar på tal genom att komponera Goldbergvariationerna – en aria med inte mindre än 30 olika variationer, skrivna för Bachs elev, cembalisten J T Goldberg. Var och en av variationerna representerar en musikalisk arketyp. Festivalens portal är en del av Goldbergvariationerna, i arrangemang för stråktrio av den danske multiinstrumentalisten, dirigenten och musikförläggaren Jesper Jørgensen (f 1946).

1950 publicerade den danska författarinnan Karen Blixen (1885–1962) sin långnovell Babettes gæstebud. Fransyskan Babette, gourmetkock till yrket, flyr till Nordnorge och arbetar hos två systrar, döttrar till sockenprästen. Efter 14 år i deras tjänst vinner hon 10000 francs på lotteri och använder pengarna till att bjuda på ett hejdundrande kalas. Prästdöttrarna och de puritanska bönder som bjuds in till festen är dock ambivalenta till de kulinariska överdådigheterna. Babettes gästabud filmatiserades 1987 av den danske regissören Gabriel Axel, som utan vidare svårigheter flyttade hela handlingen till Västjylland. Filmmusiken skrevs av Per Nørgaard (f 1932), Danmarks kanske främste tonsättare efter Carl Nielsen. Verket för stråktrio är en tyst konversation mellan de två gamla systrarna som knappt förstår vilken stor händelse som inträffar i deras hus. Något sedan länge bortglömt väcks till liv inom dem.

Poul Ruders (f 1949) har bland annat fem operor, fem symfonier och fyra stråkkvartetter på sin meritlista. Ständigt har han en räv bakom örat. I hans Bel Canto (2004) för soloviolin bryts den meditativa stillheten av dissonanta dubbelgrepp och dramatiska vänsterhandspizzicaton. Titeln är ironisk, då Ruders sätter ett stort frågetecken bakom vad skönsång (bel canto) egentligen är. I stycket hör vi en lyrisk sopran, ett barns oskuldsfulla nynnande, en hysterisk operadiva och slutligen en gammal gubbe som tänker tillbaka på livet.

Ylva Fred (f 1990) har studerat komposition i Stockholm för Karin Rehnqvist och Per Mårtensson. Sedan 2018 är hon styrelsemedlem i Föreningen Svenska Tonsättare. I denna konsert uppförs Trudging through this Grey Woolly Yarn, som hon skrev för sin moster Mina Fred, vars sång får ackompanjera altfiolen. Titelns grå ullgarn ger i detta stycke en känsla av altfiolens klangfärg.

Ludwig van Beethoven (1770–1827) gick i sin provokativa stråktrio op 9 nr 3 (1797) i närkamp med tonarten c-moll. Med tre stråkstämmor skapar han en symfonisk energi och kastar in en brandfackla i musiketablissemanget. De tvära kasten mellan dur och moll är omisskännliga kännetecken för Beethoven, på gränsen mellan klassicism och romantik.

Djura kyrka 15/9 kl 19

Sommaren 1812 skrev Ludwig van Beethoven (1770 – 1827) sitt Allegretto för pianotrio Bess-dur, som en gåva till vännen Antonie Brentanos då tioåriga dotter Maximiliane. Förmodligen fanns baktanken om att detta skulle uppmuntra flickan att fortsätta öva på pianot. Kanske lyckades planen – åtta år senare tillägnade Beethoven Maximiliane Brentano sin pianosonat op 109. Här möter oss Beethoven med ett av sina sällsynta varma leenden. Med sin milda vaggvisekaraktär står verket i skarp kontrast till Beethovens annars så dramatiska musik.

Johann Sebastian Bach (1685–1750) skrev sina sex sonater för violin och cembalo BWV 1014–1019 i den då dominerande triosonatformen. Var och en av de sex sonaterna har en helt unik karaktär. Den sista sonaten i G-dur är som en intravenös adrenalininjektion. Sonaten i G-dur BWV 1019 tillkom troligen 1723, under Bachs tid i Köthen.

Under studietiden i Leipzig hade Robert Schumann (1810 – 1856) år 1829 skrivit en pianokvartett i c-moll. Därefter komponerade han ingen kammarmusik förrän tretton år senare, 1842, då han på kort tid skrev flera stora verk. De tre stråkkvartetterna op 41 följdes av pianokvintetten op 44. Pianokvartetten i Ess-dur op 47, som vi här får höra, skisserades på en vecka, 24 till 30 oktober, och skrevs sedan ut i stämmor under ett par novemberveckor. Den långsamma andrasatsen är en kärlekssång till hustrun och inspirationskällan Clara Schumann, en av dåtidens främsta pianister, som själv satt vid pianot vid uruppförandet. 

Leksands kyrka 17/9 kl 19

Leoš Janáček (1854–1928) var en av det tidiga 1900-talets mest betydande tjeckiska tonsättare. För honom var folkmusiken en stark inspirationskälla, när han utvecklade sitt unika tonspråk. Pianocykeln V mlhách (I dimmorna) uttrycker i sina fyra stycken melankoli, mystik och introspektion. Dunkla ”dimmiga” teman och frekventa taktartsbyten används för att uttrycka känslorna.

Venetianaren Gian Francesco Malipieri (1882–1973) kom i onåd hos Mussolini, sedan han publicerat Pirandellis libretto ”La Favola del figlio cambiato” (Sagan om bortbytingen) som fördömde fascismen. Det hjälpte inte att han dedicerade sin nästa opera Giulio Cesare till diktatorn. Malipieris musikaliska språk karaktäriseras av en extrem formell frihet, men Canto notturno (1908) och Canto della lontenanza (1919) är fortfarande påverkade av senromantikens klangideal. I sällskap med Elisabeth Zeuthen Schneider och venetianaren Daniele Rinaldo ger vi oss ut på en nattlig irrfärd på Venedigs kanaler.

Lettländaren Pēteris Vasks (f 1946) studerade kontrabas i Vilnius och komposition i Riga. Han har skrivit över 70 verk inom de flesta genrer. Det ensatsiga stycket Bass Trip (2003) är skrivet av en kompositör som vet vad som är möjligt att göra med en ensam kontrabas. Einars Everss går in som en fotbollsmålvakt och behärskar hela straffområdet.

Under sitt korta liv var Franz Schubert (1797–1828) synnerligen produktiv, med bland annat över 600 lieder. I pianokvintetten i A-dur (1819) för den ovanliga sättningen violin, viola, cello, kontrabas och piano hörs hela tiden bäckens porlande. I fjärde satsen återanvänder Schubert melodin Die Forelle, som här varieras på ett underfundigt sätt. När musiker går in på scenen för att spela Forellkvintetten uppstår feststämning.

Medverkande

Elisabeth Zeuthen Schneider, violin, konstnärlig ledare för Hildasholmsmusiken.
Elisabeth undervisar i violin och kammarmusik vid konservatoriet i Köpenhamn. Konstnärlig ledare för akademins ungdomsstråkorkester. Hon har genomfört otaliga konserter och har publicerat många CD-inspelningar. Elisabeth studerade vid Royal Danish Academy of Music för professor Milan Vitek och professor Endre Wolf. Hennes solistdebut fick högsta betyg. Hon fortsatte sina studier i USA för Alexander Schneider från Budapest Quartet och Isidore Cohen från Beaux Art Trio. Elisabeth Zeuthen Schneider har även studerat för Stanley Ritchie, professor i barockfiol vid Indiana University (Jacobs School of Music).

Elisabeth Zeuthen Schneider har turnerat i Frankrike, Tyskland, Belgien, Island, USA och kombinerar nu sin befattning som docent i violin och kammarmusik med konserter, föreläsningar och projekt. För 25 år sedan instiftade hon den internationellt erkända Thy Chamber Music Festival, och hon är numera aktiv i ett stort antal festivaler.

Mina Fred, viola
Mina Fred är internationellt aktiv som kammarmusiker, solist och improvisatör. Mina har studerat viola vid Guildhall School of Music and Drama i London och Banff Center for the Arts, Canada hos professor David Takeno samt på Det Jyske Musikkonservatorium i Aarhus hos docent Claus Myrup. Här examinerades hon från musikerlinjen 2004 och fick solistdiplom 2007. Under åren 2011–2013 studerade Mina Fred fri improvisation på viola och röst vid Hochschule für Musik i Basel, med Fred Frith och Alfred Zimmerlin, där hon mottog en Spezializierte Master Freie Improvisation 2013.

Mina Fred är alternerande soloviolast i Danish Chamber Orchestra (Danmarks Underholdningsorkester) och soloviolast i Athelas Sinfonietta Köpenhamn. Mina är flitigt anlitad som kammarmusiker och musikalisk ledare i både fasta och varierande konstellationer vid festivaler för kammarmusik och nutida musik. Under åren 2007–2010 var Mina anställd som soloviolast i den danska regions-ensemblen Det Jyske Ensemble.
Mina undervisar i viola på Orkester Nordens sommarkurser i Lahti, Finland och leder regelbundet workshops i fri improvisation för både vuxna och barn.

Sedan 2004 är Mina tillsammans med violinisterna Thomas Bowes och Oscar Perks konstnärlig ledare för den internationella kammarmusikfestivalen Langvad Chamber Music Days på Kirsten Kjærs Museum, Danmark.

Carl-Oscar Østerlind, cello
Cellisten Carl-Oscar Østerlind är en av sin generations mest mångsidiga musiker. I Los Angeles Times har han beskrivits som en ”superb cellist”, och nyligen tilldelades han den danska Kunstfondens tvååriga utvecklingsstipendium ”Den Unge Elite”. Som kammarmusiker framträder Carl-Oscar ofta i ledande kammarensembler i Skandinavien och utomlands. Han har nått framskjutna positioner i tävlingar, som Ljunggrenska tävlingen, Öresundssolisten och Jacob Gade-priset.

Østerlind har arbetat som solocellist i Ensemble Storstrøm, Ensemble MidtVest och Esbjerg Ensemble, samt som stämledare i cellostämman i Köpenhamnsfilharmonin, Helsingborgs symfoniorkester och Islands symfoniorkester.
Carl-Oscar Østerlind har studerat vid Kungliga Musikhögskolan Edsberg för Thorleif Thedéen, Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn för Morten Zeuthen och University of Southern California i Los Angeles för Ralph Kirshbaum. I sin fortsatta karriär har han haft vägledning av Frans Helmerson i Piteå och Hans-Jørgen Jensen i Chicago.

Daniele Rinaldo, piano
Den italienske pianisten Daniele Rinaldo har hyllats som ”en pianist med extraordinär dramatisk känsla” (New York Times) och ”en minnesvärd artist … med anmärkningsvärd mognad och inlevelse” (El País). Daniele har redan framträtt som solist på stora scener och festivaler och turnerat runtom i världen.

Rinaldo fick sin musikaliska utbildning vid Royal Academy of Music i London, Accademia Nazionale Santa Cecilia i Rom och Musik-Akademie i Basel, där han fick sitt artistdiplom. Maria João Pires har haft en avgörande betydelse för Rinaldos konstnärliga utveckling och fortsätter att vägleda honom och framträda tillsammans med honom.

Vid sidan av den musikaliska karriären har Daniele Rinaldo studerat matematik och ekonomi vid universitetet i Padua och doktorerat vid Graduate Institute of International and Development Studies i Genève. För närvarande är han biträdande professor vid University of Exeter på centret för utveckling, miljö och matematisk ekonomi.

Einārs Everss, kontrabas
Den lettiske kontrabasisten Einārs Everss är för närvarande bosatt i Köpenhamn. Sedan april 2019 är han anställd i Danmarks Radios Symfoniorkester, där han sedan 2021 är alternerande stämledare i kontrabasstämman. Efter studier vid den lettiska musikakademin Jāzeps Vītols för professor Sergejs Brīnums och examina på kandidat- och magisternivå vid Janáček-akademin i Brno, Tjeckien studerar han för närvarande i solistklassen vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn för professor Michal Stadnicki. Everss har vunnit priser i prestigefyllda solisttävlingar i Stockholm, Blatná (Tjeckien), Banská-Bystrica (Slovakien) och kom 2017 till semifinal i Markneykirchen (Tyskland).

Everss har framträtt i länder som Tjeckien, Danmark, Lettland, Litauen, Ryssland, Slovakien, Spanien och Sverige. Som solist har han spelat med orkestrar som Sinfonia Concertante i Riga (Lettland), Rezeknes kammarorkester (Lettland) och Pragfilharmonin (Tjeckien). Sommaren 2020 var han medlem i juryn vid M. Sperger International Double Bass Quarantine Challenge, en tävling som på grund av pandemin avgjordes digitalt.

Workshops för unga musiker

I samband med festivalen Hildasholmsmusiken ger Elisabeth Zeuthen Schneider och Daniele Rinaldo workshops för eleverna på Musikkonservatoriet i Falun samt kulturskolorna i Falun och Leksand.

Gustaf Berglund och Solveig Halvorsen Kåven, i samarbete med Elisabeth Zeuthen Schneider